Lite tankar om hur jag ser på psykoterapi – samtalsterapi, olika skolbildningar och hur jag försöker jobba
Att leva med psykologiska “skavsår”
En person som upplever sig ha svårigheter emotionellt (i sin inre värld) eller i relationer, vardagliga sammanhang (i sin yttre värld) gör många försök att hitta lösningar på det själv. Ibland genom självreflektioner och ibland med personer man känner närhet och tillit till. När det inte räcker till och svårigheterna kvarstår och du känner att det plågar dig, begränsar ditt liv på ett ohållbart sätt – ja, då är det bra att ta kontakt med en psykoterapeut.
Att välja psykoterapeut, psykoterapi – Samtalsterapi
Det kan också vara bra att tänka över ditt val av psykoterapeut. Vad tror du det är för typ av Psykoterapi – Samtalsterapi som kan passa dina behov bäst? Det kan vara klokt att välja en person som är välutbildad specialist i psykoterapi, dvs en legitimerad psykoterapeut.
Dina livserfarenheter
Vi bär våra livserfarenheter inom oss. De påverkar oss och ofta är personens svårigheter kopplade till dessa livserfarenheter. Det kan vara trauma under uppväxten eller livskriser av olika slag. Jag vill gärna lära känna den persons livserfarenheter i samband med uppstart av en terapi. Det gör vi genom att t.ex använda ”livslinjen”. Med hjälp av den identifierar vi perioder/händelser som stärkte dig respektive skadade dig.
Jag tänker att dessa livserfarenheter kan leva inom dig som en slags berättelse. Berättelsen om dig, hur du ser på dig själv, hur du tror andra ser på dig. Även berättelsen om hur du försöker skydda dig själv – skydda det man kan kalla ”ditt kärnjag”. Din oskadda kärna i din personlighet, den konstruktiva delen i din personlighet.
Integrativ psykoterapi – samtalsterapi
Jag har kommit till en punkt i min utveckling som socionom och psykoterapeut där jag är väldigt förtjust i begreppet ”integrativt”. Jag har en period varit nördigt förtjust i psykodynamiskt teori och praktik. Sen blev jag nördigt förtjust i lösningsfokuserat och narrativt arbetssätt. Slutligen blev jag nördigt intresserad av systemisk teori och familjeterapi. Det är jag fortfarande men alla mina erfarenheter utgör ju en styrka. Jag är trött på debatten mellan metodförespråkare som kritiserar varandras metoder. Under åren på BUP har jag också tagit in Kognitiv Beteende Terapi, KBT.
Jag integrerar olika former av Psykoterapi – Samtalsterapi trots att de utgår från så diametralt olika synsätt.
I vissa samtal märker jag att jag är mer av en psykodynamisk psykoterapeut och ibland mer av en lösningsfokuserad/narrativ psykoterapeut. Ibland är jag både och fast i olika moment i en psykoterapisession. Ibland tänker jag väldigt systemiskt fast jag bara talar med en person. Du lever ju i ett relationellt sammanhang. Din inre värld kan också ses som ett slags system – olika delar av ditt jag bär på olika roller (Ego-States). I en parterapi kan samma växlingar uppstå. När jag arbetar med hela familjer blir jag ofta mer systemisk och försöker fokusera på de mönster som familjemedlemmar har skapat – på gott och på ont.
Var placeras “problemet” i olika psykoterapimetoder?
När jag var på Calgary Family Therapy Centre två veckor i april 2019 beskrev Karl Tomm på ett rätt kul sätt hur olika psykoterapeutiska metoder definierar och placerar “problemet” olika. T.ex kan problemet ses som de icke-fungerande lösningsförsöken. Eller som dysfunktionell hierarki mellan subsystemen i familjen. Dysfunktionell kommunikation kan definieras som problemet. En modell ser problemet som en lösning i familjesystemet.
För min del, i min psykoterapi – samtalsterapi, vill jag se problemet som ngt som kommit in i ditt liv vid någon tidpunkt och hur problemet begränsar eller stör dig blir problemet. Alltså problemet är problemet. Inte ev bakomliggande faktorer eller ngt som bara jag kan definiera. I parterapier är det ofta kommunikationssvårigheterna som är problemet och ibland tillit, förtroende och beteendeproblem, t.ex våld. I familjer tänker jag ofta att det är de dysfunktionella mönstren som är problemet. Inte någon familjemedlem om det inte handlar om en familjemedlems beteende förstås. Men det skapar i och för sig i sin tur ‘mönster’ som kan bli problematiska.
Din berättelse är min vägledning i psykoterapi – samtalsterapi
Det centrala för mig, i min psykoterapeutiska verksamhet, är att lyssna till dessa berättelser du har inom dig och i en dialog och ett samskapande med dig försöka förändra kvalitén på din berättelse om dig själv. Vi har ett systemiskt uttryck som lyder: ”varje människa ser världen utifrån sitt kyrktorn”. Varje människa strävar efter att skapa begriplighet, mening och hanterbarhet (KASAM) i sin livssituation. När det inte längre fungerar och jag börjar må dåligt vill jag i våra psykoterapeutiska samtal hjälpa dig att hitta tillbaks till en begriplighet, meningsfullhet och hanterbarhet i ditt liv som hjälper dig att börja må och fungera bättre i din vardagliga verklighet.
Jag tänker då att jag genom att lyssna på din berättelse kan få dig att reflektera över den berättelsen och hitta de punkter som blir ”skeva berättelser” och därmed öppna för möjligheten att ”räta upp skevheterna”. Det är inte så att ser mig som en expert på hur man ska leva sina liv, eller att jag tror att jag vet bättre om vad som är bäst för dig – men genom vår dialog kan jag ju reflektera och ”ge tillbaka” tankar och idéer som kan vara hjälpsamma för dig.
Vetenskapsteoretiska skillnader
Det finns en vetenskapsteoretisk bakgrund till att vissa psykoterapimodeller skiljer sig markant från varandra – även om de faktiskt fungerar i stort sett lika bra. Det är två vetenskapsteoretiska perspektiv som jag menar ligger bakom detta.
Den ena kallas ofta för ”positivism” och den andra ”socialkonstruktionism”.
Den första kan mycket förenklat beskrivas som att där tänker man att världen är objektivt ’som den är’ och när man beskriver världen/fenomen/händelser så är det en sann beskrivning. Så är det – rent objektivt. I psykoterapi-samtalsterapi och i synnerhet i kognitiv beteendeterapi är detta en viktig utgångspunkt. Terapeuten lyssnar på din beskrivning av dina symtom, ställer diagnos och utifrån diagnosen inleder en specifik behandling som terapeuten har lärt sig är rätt behandling. KBT bygger på inlärningsteori. Det betyder att en av de viktigaste uppgifterna KBT-terapeuten har är att utbilda dig att förstå symtomens bakgrund och hur du ska uppnå symtomlindring.
Den andra kan mycket enkelt beskrivas som att vi alla ser och upplever världen som den är. Men vi tilldelar det vi ser och upplever mening (och begriplighet) utifrån vår unika livserfarenhet. Vi skapar således världen kan man säga. I psykoterapi innebär detta att din berättelse, och ditt språk – dina exakta ord – utgör den kunskap jag är intresserad av och jag tänker att vi tillsammans kan de-konstruera din berättelse (hitta var berättelsen har skevheter) och re-konstruera den (hjälpa dig att skapa en ny berättelse som är mer rättvisande och befriar dig från de belastande, hindrande inslagen i ditt liv.
Läs gärna den här artikeln också
Här är en länk till om psykologiska behandlingsmetoder (inte min favoritbeskrivning men ändå)
