Min karriär-resa i det systemiska och lösningsfokuserade arbetet i barn- och familjearbetet inom socialtjänsten till legitimation som psykoterapeut och arbete på BUP och min privata mottagning.
Startpunkten – Signs of Safety
Från mitten av 90-talet började jag och mina kollegor på barn- och familjeenheten utbilda oss i lösningsfokuserat arbetssätt hos Harry och Jocelyn Korman i Malmö. Vi bjöd upp dem till oss i Trollhättan för att gå kortare utbildningar (2-3-5 dagar) i olika omgångar. Vi hade dem också som våra handledare under en tid. 1999 tipsade de oss om en bok som två killar från Australien , Andrew Turnell och Steve Edwards, hade skrivit: ”Signs-of-Safety, A safety and solution oriented approach in child protection case work”.
Vi köpte in boken och bestämde att vi turas om i arbetsgruppen att läsa ett kapitel var varje vecka. Vi hade litteraturseminarium där den som läst kapitlet redogjorde för vad det handlade om, sina reflektioner av läsningen och sedan en gruppdiskussion. När vi var klara med boken kände vi oss väldigt inspirerade och bestämde oss för att kontakta en av dem; Andrew Turnell. Han uppskattade att vi kontaktade honom och vi hade mailkontakt med honom ett bra tag.
Första stora utbildningen i Signs of Safety i Sverige
Jag och en kollega, Ann Miles, arrangerade sedan en tre-dagarsutbildning med Andrew Turnell i Trollhättan 2021. 150 socialarbetare från olika håll i landet kom till utbildningen. Den blev en starkt bidragande faktor som ökade intresset för Signs-of-Safety i Sverige. Varje år började sedan Harry och Jocelyn bjuda in Andrew Turnell till Malmö, vilket pågår än idag.
Jag och Andrew fick en god samarbetsallians inledningsvis. Jag var med på flertalet av hans utbildningar och deltog som co-trainer vid en fem-dagars utbildning i Malmö. 2008 blev jag inbjuden att närvara vid Andrew’s och Sonja Parker’s bröllop i Perth, Western Australia. Det blev också ett tillfälle för mig att träffa kollegor i Perth under en vecka, tre dagar i Sydney och en vecka på Nya Zealand. Det blev mycket givande kontakter. Därefter har jag lärt känna kollegor i USA, Nederländerna och Danmark.
Började utbilda
Från 2005 och framåt fick jag många förfrågningar i Sverige om att utbilda i Signs-of-Safety. Jag sa upp mig från jobbet i Trollhättan 2007. Fram till 2011 upplevde jag samarbetet med Andrew som givande men det började knaka. 2013 bestämde jag mig för att avsluta samarbetet i samband med att han införde licenskrav för att använda uttrycket Signs-of-Safety.
Det fick mig att fundera mycket över hur vi inspirerats av personer som tar ett initiativ och pushar fram utvecklingen och jämförde med t.ex hur Salvador Minuchin, Steve de Shazer och Insoo Kim Berg, Milanoteamet, Harlene Anderson, Karl Tomm, Michael White m.fl skapade innovativa sätt att bedriva behandling. De hade aldrig i sin sinnevärld en tanke på att införa licenskrav för personer som tog upp stafettpinnen och började utbilda i ”deras” metod. Men det gjorde Andrew. Många med mig ansåg att detta var uppåt väggarna och sa upp samarbetet helt. Andra valde att ingå i hans koncept.
Andrew berättade för mig att Insoo Kim Berg var hans mentor och hon hade ju i många år arbetat med barn- och familjeärenden i USA. Hon uttryckte ofta att ”we must search for signs of safety” i familjerna. Vi kan inte bara söka efter problembeskrivningar utan också söka efter beskrivningar av hur föräldrar försöker skapa trygghet och välbefinnande för sina barn – och om det inte räcker, arbeta för att de ska bli bättre på det.
Utveckling – från Signs of Safety till Samarbete för Trygghet
Min karriär-resa går vidare. 2015 blev det tydligt för mig att jag hade skapat en svensk variant av SofS genom det kreativa utbytet utbildningarna och handledningsuppdragen skapade för mig och de socialarbetare jag då träffade. Tillsammans vill jag hävda att vi skapade ”Samarbete För Trygghet”.
Jag hade under åren jag utbildat starkt bidragit till att befästa begreppet Signs-of-Safety i Sverige och jag fick betala priset för att hoppa av samarbetet med Andrew: Kommuner ville implementera ”Signs-of-Safety” då det var så inarbetat. Tala om att såga av grenen man satt på 😉 Men, samtidigt hade jag börjat tröttna på att flänga land och rike runt, bo på hotell upp till 90 nätter per år, sitta timmar på tåg, vänthallar och flygplatser.
Psykoterapeutprogrammet, Legitimerad Psykoterapeut och arbete på BUP
I Maj 2020 avslutade jag den sista utbildningen. Jag hade då börjat på psykoterapeutprogrammet, systemisk-familjeterapeutisk inriktning på Göteborgs Universitet. Det var något av det bästa jag har gjort och idag är jag legitimerad psykoterapeut. Min karriär-resa tar ny vändning.
Nu, juni 2024, kan jag se tillbaka på en fantastisk resa i ett långt yrkesliv. Jag har i år varit verksam i mitt yrke i drygt 40 år och jag känner fortfarande ett brinnande starkt engagemang för jobbet.
Läs min bok; ‘Samarbete för Trygghet’
