Kris och Trauma är psykologiska reaktioner på för hög påfrestning i relation till graden av min sårbarhet. Livet innebär att då och då utsättas för påfrestningar som utmanar oss. Vissa typer av påfrestningar är lättare än andra att hantera. Det är viktigt att förstå skillnaden mellan kris och trauma.
Lättare och svårare påfrestningar ger olika kris- och traumareaktioner
En lättare påfrestning, som t.ex att uppleva en kollega som “en jobbig person” kanske vi reagerar på med irritation och vi löser det hela genom att försöka ignorera personen. En chef som vi upplever som “en jobbig person” kan skapa en starkare reaktion av obehag. Jag är beroende av chefen och kan inte ignorera en chef. Börjar chefen agera på ett sätt mot mig som jag kanske upplever auktoritärt, fientligt och orättvist mot mig är exempel på stunder som kris och trauma verkligen visar sig.
Krisreaktionens teori – låg eller hög sårbarhet
En kris uppstår när mina tidigare livserfarenheter inte är till min hjälp när jag ställs inför en påfrestning som är starkare än vad jag tidigare har upplevt och lärt mig hantera. Bilden som illustrerar den här artikeln kommer från salutogen teori. Salutogena faktorer är ‘hälsobefrämjande faktorer’. Den liggande axeln, x-axeln, syftar på min sårbarhet för påfrestningar. Längst till vänster är låg sårbarhet och längst till höger är hög sårbarhet. Den stående axeln, y-axeln, syftar på graden av påfrestning. Har jag en låg sårbarhet, x1, tål jag påfrestning upp till x2 utan att hamna i en krisreaktion. Men samma påfrestning om jag ligger på en sårbarhet som y1 innebär att jag hamnar långt utanför gränsvärdet, y2 och jag får en tydligt krisreaktion.
Salutogena faktorer INOM mig kan beskrivas som graden av motståndskraft. Dess motsats är sårbarhet. Är min motståndskraft hög är mina salutogena faktorer starkare. Är däremot min sårbarhet hög är således mina salutogena faktorer svagare. Jag är mer sårbar för att hamna i kris. YTTRE salutogena faktorer består främst av goda stödjande relationer i min familj, vänkrets och i min arbetssituation. Salutogena faktorer håller både kris och trauma på en hanterbar nivå.
En av våra svenska pionjärer inom psykologi och psykiatri heter Johan Cullberg. Han skrev en bok med titeln ‘kris och utveckling’ som jag tror varje psykoterapeut känner väl till. Johan Cullberg utforskade kris och traumaförlopp från det krisutlösande ögonblicket till den punkt där individen har återfått kontroll över sitt liv och börjar må bra igen. Cullberg beskriver fyra faser i krisförloppet: chockfas, reaktionsfas, bearbetningsfas och nyorienteringsfas. I boken beskrivs också de normala kriserna som vi går igenom i vårt liv. De så kallade livskriserna som kan uppstå i tonåren, småbarnsförälder, medelåldern, åldrandet. Dessa faser handlar om både kris och trauma hantering.
Kris och förändring
Det Kinesiska tecknet för kris består av två tecken där, som jag har förstått det, första delen betyder ‘hot’ och den andra delen betyder ‘förändring eller förändringspunkten’. Cullberg beskriver olika livsfaser som kan vara ‘kritiska utvecklingsperioder’ som han kallar det. Vi går igenom barn och ungdomsåren där viktiga aspekter är anknytning, separation, identitet, skolåren, tonårsperioden. Vuxenlivets faser som att flytta hemifrån, att bli förälder, komma ut i arbetslivet, nå medelåldern och gå in i ålderdomen. Att vara människa är alltså att genomgå olika faser där det är vanligt att det uppstår påfrestningar. Livet innebär att kris och trauma kan inträffa. (Buddhismens kärna dessutom!) I de flesta fallen blir dessa påfrestningar inte allvarligare än att jag klarar av att hantera dem. Då blir kriser också upplevelser som jag lär mig viktiga saker av. Jag växer som människa bl.a genom att har övervunnit en del kriser.
Kris och Trauma – när det blir allvar
När du har varit med om svåra situationer där dina tidigare erfarenheter av lindrigare typer av kriser inte hjälper krävs extra stöd. En krisreaktion kan vara en anledning att söka psykoterapeutisk hjälp. När krisen blir extrem använder vi begreppet Trauma. Trauma utlöses i allvarliga händelser där du, utöver att dina tidigare erfarenheter inte hjälper dig, dessutom befinner dig i ett hjälplöst tillstånd. Du har ingen möjlighet att komma undan. Det skapar ett svårt trauma med efterföljande svåra traumareaktioner. Dessa kan utgöras av stark ångest och rädsla som slår till i situationer där du påminns om traumat. Minnesbilder kan oönskat återupplevas med rädsla, ångest och skräck som griper tag i dig.
Utvecklingstrauma
Barn som växer upp under svår omsorgsbrist, där våld, missbruk, psykisk sjukdom hos föräldrar, vanvård eller i en uppväxt där barnet hela tiden blir kränkt, kallad ‘dum i huvet’, utesluts, förnedras utvecklar det vi kallar komplex trauma eller utvecklingstrauma. Det är livserfarenheter som påverkar självbild, självkänsla och identitet på ett mycket negativt sätt och som kan göra det svårt i vuxenlivet i relationer och i arbetslivet.
Vikten av att söka psykoterapi
Har du dessa erfarenheter som beskrivs ovan är det mycket viktigt att du söker psykoterapi för att bearbeta och återställa ditt välbefinnande. Jag har lång erfarenhet av arbete med personer som har dessa erfarenheter i sitt liv.
Här är en länk till min psykoterapisida
