AKTUELLT

Den teoretiska, etiska och professionella grunden i Samarbete för Trygghet

av | Feb 4, 2018

Det är en ambitiös rubrik. Samarbete för Trygghet är det namn jag har valt att använda för den verksamhet jag bedriver i mitt företag och i namnet antyds två centrala begrepp: Samarbete samt Trygghet. De två begreppen utgör kopplingen mellan den teoretiska/etiska och den professionella grunden.

Här är lite tankar om detta:

Lösningsfokuserat arbetssätt: istället för att fokusera på problem och hur problemen ska lösas fokuserar vi på den framtida önskade tillvaron och detaljerna i hur den tillvaron skulle gestalta sig i ett vardagsliv. För att kvalitetssäkra att vi håller detta fokus är det viktigt att jag som professionell inte är den som definierar det viktiga i beskrivningarna av klientens önskade framtid. Detta är dels ett förhållningssätt som kan uttryckas med formuleringar som ”jag är inte expert på klientens liv”, ”jag kan inte förändra en annan människa – jag kan bara förändra mig själv – för förändring kommer inifrån”. Det lösningsfokuserade arbetet består av att intervjua personen, dvs att jag som professionell ställer förändringsstödjande frågor om mål och hur målen kan visualiseras, tillfällen när klienten gör mer av det som ingår i målen och de styrkor, resurser och hoppingivande erfarenheter som personen har inom sig. I ett familjeperspektiv är det familjemedlemmarna som intervjuas. Problemen ses i princip enbart som en anledning till att vi behöver träffas och samtalen fokuseras alltså inte på att utforska problemen i detalj, utan deras existens konstateras för att sedan helt fokusera framåt på den önskade tillvaron och dess olika beskrivningar.

Narrativa influenser: Jag vill absolut inte påstå att jag är en utbildad narrativ terapeut för det är jag inte. Däremot har jag läst mycket om narrativ terapi och narrativt perspektiv på vårt arbete. Det jag inspireras av är idéerna om de dominerande berättelserna i våra liv som skapar en form av makt över oss. Vi kan känna oss i klorna på problemen i våra liv och de kan internaliseras i mig som en dominerande berättelse. En berättelse som kan förlama mig och förlama mina familjemedlemmar. Närheten till de lösningsfokuserade idéerna blir nu väldigt tydliga. Det vi vill är att personer ska få tag i den möjliggörande berättelsen som inte passar in i den problemtyngda internaliserade dominerande berättelsen och utveckla den. Mitt stöd i den processen blir att med mina frågor utmana den dominerande problemberättelsen och hjälpa personen att konstruera en berättelse om en önskad framtid och vad personen redan gör som är en del av den berättelsen. En av de finaste delarna i det narrativa arbetssättet är idén om att externalisera problemet. Det blir en följdriktig hållning i linje med att inte låta problemet finnas kvar som internaliserad självbild. Problemet är inte du! Det är något som inte är innanför dig utan alldeles utanför; i luften, i relationen, i förutsättningarna, i ett beteende som är i den dominanta problemtyngda berättelsen självuppfyllande agendas våld – och i den nya berättelsens framväxt börjar en förändringsriktning skönjas.

Systemiska influenser: Systemteorin har skapat nya sätt att se på förändringsarbete. Sjukvårdande, psykoterapeutiska och sociala professioner har under många år haft ett individualistisk perspektiv som har sin kanske mest tydliga fyrpost i diagnosen. Det systemteorin gjorde var att peka på att relationerna mellan människor är viktiga att ta i beaktande i professionellt och terapeutiskt arbete. De kopplingar som är mellan människor, deras känslomässiga band, kommunikation och beteendemönster sattes i blickpunkten och ett nytt arbetssätt började utvecklas. Där har ju många olika skolor uppstått och vi känner till begrepp som strukturell familjeterapi, strategisk familjeterapi, psykodynamiskt inriktad familjeterapi och kommunikationsbaserad familjeterapi, lösningsfokuserad familjeterapi och den socialkonstruktionistiska/språksystemiska familjeterapin som ligger väldigt nära lösningsfokuserat och narrativt tänkande.

I det systemiska synsättet finner jag en heltäckande grund för både mina etiska, teoretiska och praktiska professionella grunder. Några  centrala begrepp som detta består av är: Sammanhang, Språket, Relationer, Cybernetik, Epistemologi. Jag tycker att det sammanfattas och tydliggörs i den sk. ”Domänteorin”. (Beskrivs i detalj i artikeln ”The systemic domains of action and the question of neutrality” av P. Lang, M. Little och V. Cronen)

Det etiska ansvaret: Detta handlar om min värdegrund, mitt förhållningssätt och hur jag visar det i det praktiska arbetet. Hur ser jag på mig själv som professionell och hur uppfattar jag de personer jag möter i mitt arbete. Svaret på den frågan återspeglas i mitt språk, mina val av fokus, i mina analyser och bedömningar, mina val och beslut på flera olika nivåer och sammanhang samt i hur jag bemöter personer jag möter i min profession (och privat).

Det professionella perspektivet: I barnskyddsarbetet är det ofrånkomligt och nödvändigt att utforska, bedöma och besluta om barns trygghet, välbefinnande och framtida utveckling. I det ansvaret ligger det att alltid ha ett tydligt barnperspektiv där inte barnets bästa ska beaktas utan barnet ska också delaktiggöras, lyssnas till och det är ett ansvar för föräldrar, vårdnadshavare och utvidgade familjenätverk att välja och handla på ett sätt så barnet inte far illa. Det går inte att komma runt detta utan så är det. Vad vi däremot kan ta ansvar för är hur vi som professionella utför detta arbete. Några av de honörsord jag använder här är: samarbete, transparens, delaktighet, stringens, och ödmjukhet, tydlighet, konkretisering, rättvisande och beslutsamhet.

Det är en komplexitet i barnskyddsarbetet som dels handlar om att agera bestämt och tydligt när det behövs/krävs och samtidigt arbeta på ett sätt där jag är medveten om vikten av att inte vara dömande innan fakta talar för bedömningen, att inse att jag kan ha fel och att jag inte låter mig dras med i förhastade slutsatser, att jag låter alla familjemedlemmar och övriga berörda komma till tals, att vara öppen för kollegial insyn och ”granskning” i mitt arbete.