Konsultstöd i utrednings- och behandlingsarbetet.

Utredningar rörande barn- och ungdomar

Jag åtar mig alla typer av utredningsuppdrag gällande oro för barn och unga. Jag utreder självfallet utifrån Signs-of-safety och ett lösningsfokuserat förhållningssätt. Jag har stor erfarenhet av utredningsarbete och mina utredningar präglas av ett professionellt genomförande i alla led – från kontakt med föräldrar och barn/unga, till kontakterna med min uppdragsgivare och andra berörda samt dokumentationen. All dokumentation görs enligt bbic-systemet.

Svåra ärenden rörande alla former av övergrepp och omsorgssvikt

Många gånger kan utredningar rörande svåra fall av övergrepp och omsorgssvikt bli en stor påfrestning i en utredningsgrupp som redan har en hög arbetsbelastning. I dessa fall kan jag träda in och överta eller inleda utredningen. I familjer där det har förekommit övergrepp oavsett typ, är det mycket vanligt att en komplicerande faktor är att den utpekade föräldern, eller båda om det är så, kraftigt förnekar att de har skadat sitt barn. Det är viktigt att en säkerhetsplanering kan göras även i dessa fall och jag utgår från de idéer som har utvecklats i Bristol, England av Susie Essex, John Gumbleton, och Colin Luger (se mer info under fliken “resolutions approach”)

Nätverksmöten/Risk- och säkerhetsmöten för att leda en utredning framåt eller för att planera för insatser

Jag har utvecklat en modell för nätverskmöten som skiljer sig från det traditionella nätverksarbetet. Jag genomför mina möten helt i linje med Signs-of-safety-konceptet. Se mer utförlig information nedan. Dessa möten skapar ofta en mycket konkret och tydlig bild av vad som är bekymmer och för vem, vad som fungerar och vad som behöver hända. Jag åtar mig att förbereda familjer, kalla till mötet och att genomföra mötet. Efter mötet ansvarar jag för att en utförlig dokumentation om resultatet överlämnas till uppdragsgivaren och till föräldrarna.

Behandlingsuppdrag – att leda och stödja familjen i förändringsarbetet

För kommuner som inte har ett utvecklat familjestöd att tillgå åtar jag mig uppdrag att stödja familjen i ett förändringsarbete. Jag är noga med tydliga uppdrag från min uppdragsgivare där familjen är involverad och har förstått vad det är som förväntas av dem. Jag involverar också barn/unga i arbetet genom att skapa ord & bild berättelser tillsammans med föräldrarna som tydliggör för alla vad det är som behöver ske.

Stöd och handledning till familjehem när det krisar

I de fall det uppstår krissituationer i familjehemmet och det kan behövas extra insatser, åtar jag mig uppdrag i syfte att hitta lösningar som innebär att familjehemsvården kan bestå. Att undvika omplaceringar är angeläget, även om det ibland är oundvikligt.

Dygnet-runt beredskap vid behov

I mina uppdrag kan jag erbjuda tillgänglighet dygnet runt om det bedöms som angeläget. Det kan vara aktuellt i behandlingsuppdrag och i ärenden där det finns ett stort skyddsbehov.

Filosofi

Jag har mångårig erfarenhet av utrednings- och behandlingsarbete. Jag åtar mig alla typer av utredningsuppdrag i olika former av ärenden. Jag tar gärna emot allvarliga högrisk ärenden rörande fysiska och sexuella övergrepp, grav omsorgsbrist, kaotiska hemförhållanden och hedersrelaterad problematik.

Jag försöker så långt det är möjligt undvika placering av barn/unga och istället arbeta för att skapa en säkerhetsplan runt barnen som involverar privata och professionella nätverk. Först som ett absolut sista led när det har konstaterats vara helt omöjligt föreslår jag placering.

I mitt utredningsarbete utgår jag från signs-of-safety som metod och all dokumentation sker i BBIC-mallarna.

Risk- och säkerhetsmöten:

RoS-mötet är en form av nätverksmöte med ett tydligt utrednings- och/eller planerings syfte. Mötets uppgift är att hjälpa socialtjänst och familj, med hjälp av övriga involverade i mötet, att komma fram till en konstruktiv planering rörande framtida säkerhet för barnet/den unge. Dessa möten går till så att ansvarig socialsekreterare informerar familjen om önskemålet att ha ett möte och vilka personer som socialsekreteraren önskar ska närvara vid mötet. Familjen ska ge sitt samtycke. Syftet med möte ska beskrivas för familjen. Eventuellt kontaktar jag också familjen och presenterar mig och hur mötet går till.

Tillräckligt med tid måste avsättas för denna typ av möten och jag rekommenderar att alla avsätter minst 3 timmar. Vanligtvis tar dessa möten mellan 1,5 till 2 timmar men det händer att det krävs mer tid och det är inte bra att “klippa av” ett risk- och säkerhets möte. Syfte med risk- och säkerhetsmötet:

  • att tillsammans skapa en klarare bild av vad det är som gör att socialtjänsten och andra är bekymrade samt hur familjemedlemmarna ser på den bilden
  • att ge alla inbjudna personerna tid och utrymme att ge sin syn – särskilt viktigt är det att familjemedlemmarnas bild kommer fram
  • att skapa en balanserad bild av såväl risker/problem som säkerhet/styrkor
  • att vi under mötet kan beskriva vad som behöver hända för att socialtjänsten inte behöver vara involverad längre och
  • hur detta kan gå till genom att göra en detaljerad “säkerhetsplan”

Min roll är att leda mötet och att ansvara för att mötet håller struktur samt att kontinuerligt dokumentera det som sägs på whiteboard-tavlan utifrån Signs-of-safety strukturen. Jag inleder med att skapa en överenskommelse om ramarna och därefter följer mötet i princip följande steg:

  1. Föräldrarna uppmanas beskriva sina barn i positiva ordalag
  2. Familjemedlemmarna – både föräldrar och barn/unga får beskriva sina tankar inför detta möte och hur de har uppfattat situationen som lett till att vi samlats.
  3. Övriga involverade uppmanas beskriva vad de har uppfattat som tecken på säkerhet i familjen och vad de ser som styrkor och resurser hos föräldrarna, barnen och hos familjen i stort.
  4. Beskrivning av risker och problem och vad det är som bekymrar och oroar. Här får socialtjänsten och övriga involverade beskriva sin syn på vad det är som bekymrar och oroar och familjemedlemmarna får beskriva sin syn på den bild som andra beskrivit. Familjemedlemmarna får beskriva hur de själva uppfattar vad det är som är bekymmer inom familjen (I denna fas av mötet är jag mycket aktiv med att konkretisera beskrivningarna så att det blir följderna för barnen som fokuseras samt att stämma av kontinuerligt med familjen att de förstår vad som sägs och menas. I denna fas utforskar jag kontinuerligt tecken på säkerhet, styrkor och resurser för varje punkt av risk/problem/oro). När dessa beskrivningar är klara och enighet samt ev oenighet är konstaterat och diskuterat, är det dags att gå över till nästa fas i mötet
  5. Formulera mål: Socialsekreteraren får beskriva vad som behöver hända för att socialtjänsten inte ska behöva vara involverad längre. Vad vill och hoppas övriga involverade? Vad tänker familjemedlemmarna behöver bli annorlunda för att deras tillvaro ska fungera bättre? Vart står familjen och socialtjänsten i förhållande till varandra för att kunna samarbeta kring framtida säkerhet för barnet/den unge? När dessa frågor har besvarats är det dags att påbörja arbetet med att utforma en säkerhetsplan. Det görs sällan på 1 möte, men det blir ofta en startpunkt.

Planering och förankringsmöte när utredningen och handlingsplanen är klar kan följa den struktur som jag beskriver från startsidan under länken ‘Säkerhetsplanering’.

När mötet är färdigt finns det 2 alternativ beträffande min roll:

  • Jag har gjort mitt och avslutar all kontakt med familj och ärende
  • Jag fortsätter som familjens konsult för att på olika sätt stödja genomförandet av en nödvändig säkerhetsplan och jag kan samordna och hålla i ytterligare möten och kontakter som behövs för att säkerställa planeringen

Oberoende ordförande:

I samband med införandet av BBIC har begreppet “oberoende ordförande” introducerats. Det är en mycket bra idé och går ut på att den “oberoende ordföranden” håller i uppföljningsmöten kring placerade barn. Syftet är att skapa ett forum där barnets bästa sätts i fokus och att alla involverade träffas för att följa upp hur vården utvecklas. Oberoende ordförande har en särställning genom att vara neutral och på så sätt kan underlätta för de medverkande på uppföljningsmötet att komma till tals på ett konstruktivt sätt. Det är viktigt att ob.ordf har en saklig och professionell hållning. Det handlar som sagt var att utgöra en neutral punkt i ett annars många gånger laddat sammanhang och skapa ett konstruktivt möte för alla berörda där barnets situation och bästa sätts i centrum.

Jag ser en potential i detta begrepp och det kan leda till att samarbetet mellan socialtjänst, familjehem och föräldrar stärks. De involverade kan känna en trygghet i att den “oberoende ordföranden” bistår och socialtjänsten kan ha nytta av att en utomstående person håller i möten samt pratar med barnen om hur de uppfattar sin tillvaro och den situation som de befinner sig i. Det finns klara kopplingar mellan rollen som “oberoende ordförande” och hur jag arbetar med risk- och säkerhetsmöten.

Grupputveckling/Re-Teaming:

Jag är även Re-teaming coach och hjälper personalgrupper som behöver hjälp att komma vidare när det har uppstått svårigheter, rundgång, negativ energi i gruppen och misströstan. I dessa lägen kan det vara utmärkt att gruppen och ledningen konsulterar någon utomstående. Mitt bidrag i dessa sammanhang är att hjälpa medarbetare och ledning genom en serie olika steg under ca 3 halvdagar coacha gruppen att definiera mål för förbättringsarbetet, staka ut steg på väg mot målet och att tillsammans utforma en förändringsplan. Se även min Re-Teamingsida