Tillbaks till Sverige.

Den tredje Signs-of-safety konferensen är avslutad och det har varit en fantastisk vecka. Det som har framstått som det mest centrala för mig är hur viktigt det är att vi tänker på hantverket som handlar om hur vi för samtal.

Samtal med familjer, föräldrar, barn och alla övriga involverade. Samtal kan se väldigt olika ut. Det kan präglas av olika grad av paternalism, expertperspektiv och myndighetsspråk eller det kan präglas av hängivenhet att lyssna till och förstå familjemedlemmars och övrigas perspektiv.

Konsten att arbeta med den myndighetsmakt vi besitter och att samtidigt bygga en samarbetsallians med familjemedlemmar är det centrala i Signs-of-safety. Egentligen är det kärnan i allt schysst socialt arbete. Det är en konst att kunna föra en dialog med familjemedlemmar och övriga om det som är allvarliga bekymmer, om vad som fungerar och att hela tiden hålla fokus på framtida säkerhet utan att hamna i den virvel av destruktiva krafter som så lätt för oss bort från samarbete.

Målet som vi hela tiden måste ha för ögonen är att vi så snart som möjligt kan börja prata om de mål som innebär att barn, föräldrar, övriga involverade samt socialtjänsten kan vara säkra på att det är tillräckligt bra för barnen. Och att familjen kan få oss ur sitt liv.

Signs-of-safety är en “frågebaserad” metod och det har varit det samlande temat som har löpt som en röd tråd genom hela konferensen. Det är genom att ställa frågor till andra involverade som vi kommer vidare mot framtida säkerhet. Inte genom att vi går in och talar om för familjer vad de ska göra. Paternalism är vad som i forskning historiskt har bevisats INTE göra barn säkrare. Trots det dyker paternalism upp som en skugga i olika skepnader över vårt arbete.

De idéer och förhållningssätt som Signs-of-safety står för är uttryck för det goda sociala arbetet. Det sociala arbetets själ och hjärta. Det är egentligen inget nytt – det är förmodligen vad alla socialarbetare strävar efter men som också har erfarit hur svårt det är ibland.

Signs-of-safety är ett sätt att systematisera och i metod förverkliga dessa idéer och förhållningssätt. På det sätter anser jag att Signs-of-safety är ett nödvändigt komplement till BBIC.